Sida 316

rodnade starkt. Likväl återvann han snart
jämvikten. Han reste sig hastigt, tryckte
en lätt kyss på damens kind. Han tog
henne under och samtidigt, kring
armen. Det är sannolikt att hans grepp var
tämligen omilt, i alla händelser
betvingande. Han förde henne upp på estraden
och började dansa. Därvid höll han båda
hennes armar i stadigt grepp; hans blick
släppte icke hennes ögon.

Hans relativa lugn kunde ingalunda
vilseleda badianer med erfarenhet, långt
mindre då badianskor. Deras fikna,
förstulna blickar sögo sig fast vid det allena
dansande paret; samtalssorlet hade med
ens upphört. Och nu, just nu föddes den
nya dansen tack vare rådigheten hos
kära pappas duktiga flicka. En genial
idé behöver som oftast en utlösare.