Alla Böcker

Sida 307

Tionde Kapitle

Lotten Brenners Ferier

Hjalmar Bergman

Dansen hade ditintills beledsagats blott
av musiken och vissa gutturala, starkt
eggande och taktgivande rop frÄn
dansmÀstaren. Plötsligt tystnade musiken.
Gruppen upplöstes i en lÄng linje av
flÀmtande smÄ dansörer och dansöser.
Svartingen i mitten gjorde en frivolt och
utstötte det stridsrop, som kommit byar
och fiskelÀgen, bondgÄrdar och
vÀrdshus, tjurar, hÀstar, bockar, hundar,
hönskycklingar och dibarn att misströsta om
sitt förstÄnd och oroas för sin vÀlfÀrd,
majbaggarna att dimpa ned frÄn trÀden,
grodorna att skvatta upp ur trÀsket -
ropet: - Hau, hau, hÀÀÀj!
Looooppperrra, looooppperrra kooommm ...
Strax skallade ropet lÄngdraget och
gÀllt ur fyrtio munnar, samtidigt lyftes
fyrtio par hÀnder, grepo
blomsterkransar frÄn hjÀssorna och slungade dem


Föregćende Sida - Nästa Sida