Sida 203

Lotten skäms över sin Johan. Jo jo!
Det är värre att skämmas över andra
än att skämmas över sig själv. Man
kan inte göra någonting åt saken; man
kan inte ens be om ursäkt. Ajjö, ajjö,
lilla Lotten! Nu måste jag hem och
skriva till min lilla mamma. Fast inte
vet jag vad jag ska skriva, så lessamt
som jag haft det. Johan Markurell är
stor på sig, han. Det kan jag då alltid
skriva. Han är fin kavaljer hela dan.
Men när han väljer rival, så är han
anspråkslös. Den där stackars karln, som
kommer roendes, se på den! Honom
skulle själve Luns von Hancken slå ur
brädet.

Han rutschade utför bergväggen och
plumsade tungt i vattnet. Det är inte
känt, huruvida denna handling var