Sida 188

Hon omgördlar sina länder, griper den
bockhornskrönta staven, tänder snuggan
och ger sig ut i sandöknen. Äga? Vem
äger en annan? Till låns på sin höjd.
Hon finner tvillingarna stojande och
lekande med en alldeles ny badian. Hon
sätter sig ett stycke ifrån dem. Hon
tror att de ska upptäcka henne och
komma störtande. De komma inte
störtande. Den nya leksaken är lika
rolig eller roligare än den gamla. Sådan
är barns trohet. Äga? Vem äger en
annan? Ett ögonblick känner hon sig
förtörnad och förorättad. Hon får lust att
gå fram och ta tvillingarna vid öronen
eller i det krulliga håret. Så kommer
hon att kasta blicken på den främmande
badianen. Han ser ynklig ut, sjuk och
härjad. Småttingarnas surr och stoj