Sida 177

armarna kring hennes hals, snurrade runt,
runt med de fuktiga, ljumma ansiktena
tryckta mot hennes. Klockan slår sju.
Kanaljen Markurell stiger ur borgen, går
förbi eller stannar ett ögonblick.
Tvillingarna klänga upp på honom, han
plockar dem av sig. Han byter några
ord med Lotten, går. Ur borgen kommer
Rödhättan. Brenner reser sig, hon
lägger armen kring den smäckra damens liv
och de vandra samman upp mot
hotellets lysande fönster. Hon hyser inte
längre någon ovilja mot Rödhättan. Vill
det synas.

I Brenners dagbok är Rödhättans
borgerliga namn ej nämnt. Hon
behandlas som en lösryckt företeelse, utan rot
och fäste, ett moln under himlen, ett
skum på havet. Hennes sympati för den