Alla Böcker

Sida 279

Nionde Kapitle

Lotten Brenners Ferier

Hjalmar Bergman

horden av grymma och nyfikna badianer.
Vad som hÀnt eller skulle hÀnda
försökte hon knappt gissa. Men hon hade
pÄ kÀnn att annat folk visste mer Àn hon
och att de iakttogo henne i smyg. Hon
sörplade lÄngsamt sitt te pÄ bit och
lÀngtade efter sin snugga. Hon sökte
utreda den lilla hÀndelsen. Dess största fel
var onekligen dess litenhet. Den var
futtig. Varför hade han hittat pÄ den
meningslösa lögnen om festen? BegÄtt en
tölpaktighet för att visa sin ringaktning?
Om hÀmnd - sÄ tarvlig hÀmnd.
Kanaljeriet saknade varje spÄr av lyster. Var
gÀrna apache min gosse - om du inte
kan annat - men var Ă„tminstone en
lysande apache!

I tristessens kvÀljande tröga
betraktelser gavs en enda ljusning ehuruvÀl av


Föregćende Sida - Nästa Sida