Alla Böcker

Sida 36

Första Kapitle

Lotten Brenners Ferier

Hjalmar Bergman

mig enkelt! Usch! Som om det
behövdes! Säga det till mig. Men i alla fall.
De sa det i välmening. Det begriper jag
väl, era tossor! Det var dumt att jag lät
reta mig. Jag fick blodet åt huvut. Det
var ert fel, hönor! Men i alla fall. Det
retar mig att jag lät reta mig. Det har
förstört dan för mig. Jag tror att jag får
lov att ta mig en smörgås.

Hon drog ut bordslådan, skar bröd och
bredde, valde bland sovlet en stor skiva
gåslever, späckad med den mustiga,
eggande tryffeln. Hennes betryck lättade,
skinande log hon med fettskinande
läppar. Hon sa: Huschusch! Ja, se mat ja!
Det är gott. Det är himmelskt gott! Och
hon tuggade och beslöt att äta en till.
Därav blev intet. Hon böjde sig fram och
stirrade ned i lådan. Varligt och


Föregående Sida - Nästa SidaCartina Napoli