Sida 27

Ska - ska jag inte ens få höra på...

Docenten på golvet rynkade än
kraftigare sin vackra panna, och tämde med
blicken de sammansvurna. Hon fortsatte:

Vad har jag alltid sagt er? Lotten
går under. Hon arbetar ut sig. Hon vilar
aldrig. Varför? Därför att hon inte har
råd. Hon arbetar året runt. Än
föreläsningar, än laboratoriet, än plugg med
dumma studenter, än skriver hon
idiotiska uppsatser till populärvetenskapliga
tidskrifter. Vila - aldrig. Men nu skall
detta ha ett slut. Jag vet vår plikt. Vi
skickar henne till en badort. Vi betala.
Det vill säga - Ludwig betalar. Hon
å sin sida förpliktar sig att inte
arbeta under ferierna. På hedersord!