Sida 52

Hon började skriva. Ringen störde
henne. Hon sa allvarligt men milt: Om
du inte aktar dig, stoppar jag ner dig
i lådan. Du är inte nyttig till någonting,
du lilla blinkmåns! Hon fortsatte att
skriva, ringen fortsatte att blinka.
Sneglande och skelande mellan ringen och
papperet mumlade hon medlidsamt: Husch
din lille uschling! blixtra och blinka
det kan du! Men vad gör du för nytta?
Se på mig! Jag skriver, jag skriver! Se
hur det går! I morgon betalar jag
tvätten. Hon fyllde första arket och började
det andra. Hon sa: Tack gode Gud att
du gjorde mig till en förnuftig varelse,
som skriver uppsatser och betalar
tvätten - men tag bort ringen. Hon fyllde
andra arket och började det tredje.
Pennan började sacka. Ringen blinkade.
Pennan sackade än mer. Ringen