Sida 224

fenomen. Ingen skulle handla som hon.
Eller var det bara tomt skryt? Det såg
nästan så ut, eftersom hon tänkte resa
från alltsammans. Därigenom kom
hennes uppträdande i mindre vacker
dager. En konflikt mellan älskaren, hustrun
och mannen vore hädanefter oundviklig.
Konflikten kunde få en tragisk
utveckling. I så fall vore det erbarmligt fegt
och ansvarslöst att resa. Den kunde
också avvecklas lugnt. Mannen kunde
rymma fältet. Vad hade hon då för
anledning att resa? Tvärtom borde hon
stanna och njuta de båda ungas
tacksamhet. Hon kunde trycka deras händer
och säga: Er lycka min belöning! En
mindre ädel kvinna med ömma känslor
för herr Markurell skulle ha rest sin
väg i desperation och svartsjuka. Men
hon kunde inte tänkas svartsjuk