Sida 446

stalldrängen, upp på gårdsplanen där större delen
av gårdsfolket samlats. Han hälsade till höger
och vänster, sporde efter namn och gjorde andra
frågor. Svaren kommo enstavigt och motvilligt.
Slutligen ställde han sig under asken med ryggen
stödd mot dess väldiga stam och tog en överblick
av det hela. GÃ¥rden behagade honom och han
kände sig rätt nöjd att stå där som styresman.
Karlarna å sin sida betraktade honom under lugg,
men uppmärksamt, mätte honom, vägde honom,
prövade honom.

Inkommen till sin hustru sade den nye
förvaltaren :

Det är nog ett styvt folk. Man får ta dem med
lämpor. ; ;

Lämpor, lämpor! Det blev hans valspråk.
Alltifrån den ödesdigra kvällsstunden på heden