Sida 444

givit far en god syssla och pysen en säker kaka.
Och hon upprepade gång på gång med hycklad
oro: Ack, vad det ska hagla örfilar på Kåseholm!
Alruth skrattade; men en dag sade han:

Nej, vet du vad, Marie! Jag har bestämt tappat
smaken för örfilar. Tänk vad jag var nära att
göra oss olyckliga den där gången! Att låta reta
sig av en dum pojke! Att inte ha mera
självbehärskning. Jag hade visserligen rätt. Men jag
bar mig åt som ett kräk.

Under två år förvaltade Johan Alruth
Kåseholm; dock icke med den framgång, han själv och
översten hoppats på. Redan från början mottogs
han av folket med trilska och misstro. Ryktet
från heden hade gått före honom; det berättades
i stugorna att översten skaffat sig en riktig
mandråpare, som skulle gå hårt åt folket. Det påstods
med bestämdhet, att han slagit ihjäl en soldat vid