Alla Böcker
Sergeant Alruth
- 426
Sergeant Alruth.
Sommaren ...
- 427
sergeant Alruths smak. Men nÀr det gÀllde att...
- 428
tÀltöppningen och seende en man i sakta mak va...
- 429
ha nekat, om icke den lilla herrn varit honom i...
- 430
den pÄ bordet. Efter en timmes tid eller sÄ...
- 431
Som han lÀmnade sitt tÀlt, fick han sy...
- 432
Ja visst, ja visst! Men faktum Àr att bun...
- 433
Nu var sergeanten en tre alnars karl och mer:...
- 434
anledningen?
Sergeanten svarade, att ...
- 435
men Weedenheim insÄg dock att han, visserligen...
- 436
Följande morgon kallade han dem Äter till sig...
- 437
ett viktigt ögonblick visat en sÄdan brist pÄ...
- 438
de bÄda smÄ rummen, vilkas golvytor gÄvo hans...
- 439
lyckades - skaffa sig ett billigt arrende.
...
- 440
jakten i grund, hundratals dagsverken blevo aldr...
- 441
sergeanten ett dunderslag pÄ skuldran, sÀgande...
- 442
befann sig hos sin förman, bar han sin lycka me...
- 443
till slut, Àven historien om örfilen, som han ...
- 444
givit far en god syssla och pysen en sÀker kaka...
- 445
regementet. Löjtnanten pÄ EllenÀs, redan kÀn...
- 446
stalldrÀngen, upp pÄ gÄrdsplanen dÀr större...
- 447
visste han fuller vÀl, var han hade sin fiende....
- 448
honom kanske mer Àn nÄgonting annat att
Ă...
- 449
uppbrusande, frÀsande ilsken liten herre som...
- 450
KvÀllarna tillsammans med Marie och pysen voro ...
- 451
NÀr jag bara har er bÄda inom lÄs och bom!...
- 452
honom.
Berg-Weedenheim hyste alltför...
- 453
stort och smÄtt, rusade frÀsande som en toker...
- 454
Det Àr ni! Det Àr ni nu igen, fördömda lymme...
- 455
De smÄ hÀnderna krafsade och kravlade i hans h...
- 456
en grinsk hÀst och bedyrade, att han för sÀke...
- 457
Stenarna voro tvivelsutan Àmnade Ät mi...
- 458
grubblade över, hur han bĂ€st borde bĂ€ra sig Ă...
- 459
knÀ men reste sig genast. Ett nytt slag över...
- 460
blev han mycket trött och fick lust att vila si...