Sida 176

sånt? Framför allt - han hade förlorat lusten,
den rätta, lätta, tokroliga andan. Nu allvar, tungt
allvar! Hans nya själiska fas förvandlade hans
uppsyn; hans yttre fick ett tycke av riksdagsman
och begravningsentreprenör - två yrken som äga
några likheter. Hans smak gick också i denna
riktning. Han ville referera stora begravningar och
betydelsefulla debatter; även bolagsstämmor av
dramatisk och katastrofal karaktär ansåg han
värdiga sin verksamhet. Tyvärr mötte han inte den
ringaste förståelse på redaktionerna. Skulle man
kanske anförtro allvarliga uppgifter åt gycklaren
Todanz? Redaktörerna sa: Vi känner er, Mike
Todanz! Ni skulle införa tre skovlar mull i

riksdagen och dechargedebatt vid gravarna! Ã… nej, vi
känner er, vi känner er!

Mike vandrade tungt hem, inte tal om fladder.
Hans ansikte var plommongult, sen blev det