Sida 111

avfärdas - som oftast. Dock icke alltid. Någon gång
växer snöbollen så hastigt till lavin att den kloka
besinningen icke hinner uppföra sina skyddsverk.
Så här. Första minuten rycker unge herrn
beklagande på axlarna, i den andra har han redan blivit
en ohjälpligt dålig spelare - och efter fem minuter
har han uppgivit kampen. Han lämnar sitt korrekta
sällskap, som småler överseende. Ty en viss grad
av excentricitet kan anses vara fullt korrekt.

Den unge mannen har emellertid redan kommit
så långt utom korrekthetens råmärken att han
frågar förste bäste på gatan efter den underliga
flickan. Frågar med stigande oro. Och äntligen kan
en konstapel, som givetvis haft grava ämbetsskäl
att uppmärksamma kringstrykerskans färd, ge
upplysningar. Sökaren kommer på rätt spår och finner
inom kort den sökta, ja, är nära att stupa över
henne. Hon har vikit in på en skummare tvärgata,
satt sig på trottoarkanten, orkar inte mer. Orkar