Sida 104

Och likväl är det ett högst vanligt fönster i
bottenvåningen av ett stort hus. Huset är också
högst vanligt, högst banalt i sin pompösa storhet.
Ett Grand Hôtel kanske eller en klubblokal. Blickar
man in genom fönstret, som väl av glömska
lämnats blottat, skall man finna ett ytterst elegant och
ytterst korrekt inrett rum, men just så slätstruket
som endast det ytterst eleganta och korrekta kan
vara. Mittpå golvet står ett bord med tända ljus,
och kring bordet sitta tre unga herrar och spela
kort. Men inte heller på den punkten skall man
vänta sig någon rafflande sensation! Spelet är en
vanlig, halvsömnig aftonbridge, guldstaplarna äro

blygsamma och växa eller avtaga i måttfull takt.
Korten falla lika lugnt och sävligt som spelarnas
repliker. Och spelarna själva erbjuda ingenting
anmärkningsvärt. Deras eleganta och korrekta
aftondräkter utgöra endast lämpliga detaljer i den
eleganta och korrekta rumsinredningen. Man kunde