Sida 471

en fästmö därhemma? Ja, det ser jag på er. Ät
nu och drick. Jag skall under tiden ställa i
ordning ert rum.

Soldaten åt och drack. Han tänkte: Jag skall
äta jämnt så mycket, att jag blir mätt. Inte mera.
Hon är väldigt hygglig mot mig och det vore att
missbruka hennes godhet, om jag åte upp
alltsammans. Fast nog skulle det smaka. Om hon eller
gubben gjorde mig sällskap, det vore en annan
sak. Men det kan jag icke begära.

Efter en stund kom hon tillbaka. Varför äter
ni inte? Försmå inte det lilla, huset förmår. Tror
ni kanske, att jag har lagt gift i vinet. Se här?
Hon slog i ett glas och tömde det till hälften.
Därpå räckte hon det till soldaten. Han skrattade
och drack.

Ack, sade han, jag är visst inte rädd. Ni är