Sida 45

av och an. Drällen slängde som ett slakt segel
kring den höga, utmagrade kroppen. Slutligen sade
han:

Det är bäst att jag far till prästen i Almby. Han
är en gudsman och tör väl veta, hur jag skall
ställa knektarna till freds.

Hustrun sprang ur bädden och började med tårar
och smekningar tigga honom att han måtte stanna
i sitt hem. Men han pekade på luckan och sade:

Du hör ju. Hur skulle jag kunna dröja?

Då tog hon honom i famn.

Hannes, sade hon och talade lugnt, jag förstår
nu, vad det är för knektar du talar om. Och jag
förstår att din stund är kommen. Men varför vill
du inte dö i ditt hem? Varför vill du inte stanna