Sida 43

Hör, pigor, husbond svarar icke. Han är död.
Värm vatten, så skola vi tvätta honom.

Då blev han ängslig och sade:

Icke ännu, hustru. Låt mig vara.

Men natten innan han skulle dö, steg han upp
ur bädden och började orolig och tvehågsen vanka
av och an i stugan. Han var alldeles naken. I
vardera handen bar han tre penningpåsar. Hustrun
vaknade och skämde ut honom därför att han gick
där nakot. Då drog han drällen ur sängen och
slog den om sig. Han gick bort och öppnade luckan
åt gatan. Det var en senhöstkväll och ganska kyligt.
Hustrun bad honom stänga. Han sade:

Hör du? Hör du?

Vad skulle jag höra, svarade hon, annat än