Sida 30

- Har det inte gått mig väl? Se på mig och se
på dig. Är jag inte en aktad borgare i staden och
du alltjämt en arm sjöman? Varöver förhäver du
dig, din ynke? Mitt snille har förskaffat mig
allmän aktning, kungens gunst och stora rikedomar.


Stig du till väders din stackare. Mig har det gått
övermåttan väl.

Hädanefter, avbröt främlingen, skall det gå dig
ännu bättre.

Och han brast i ett skratt som på det högsta
förvånade och förskräckte Arnisius. Det gick icke
som eljes ljud i en kal kyrka från vägg till vägg
med hundrade återskall. Utan eko, utan att vidröra
de helgade murarna blev främlingens skratt
hängande i luften, stigande och fallande som rökskyar.