Sida 26

Som han uttalat dessa ord öppnades dörren till

sakristian och en ung man trädde ut på trappan.
Han var klädd som en holländsk sjöman i yviga
byxor, snäv jacka och rund hätta, som han trots
ställets helgd icke avtog. Ögonen som sutto något
snett voro mandelformade och hade en djup
havsgrön färg. Munnen lyste som ett heligt sår, men
när läpparna skildes syntes inga vita tänder och
svalget tycktes svart. Främlingen hälsade.

Käre, sade han, känner du mig?

Arnisius skakade på huvudet.

Främlingen sade:

Jag är sjöman och har liksom du befarit haven.
För många år sedan seglade vi på samma bomschuit