Sida 11

över åtskilliga mantal. När det ryktet hunnit
spridas och befästas började han sin värvning. Han
vände sig icke till löst folk, som eljes sed var, utan
till välkända drängar, om vilka han visste att de
hade något på kistbotten, och till yngre
hemmasöner, som tröttnat att tjäna utan lön. Till dem
sade han, att skötseln av de stora jordarna vållade
honom huvudbry och att han var i behov av ett
par hundra goda landbönder. Därför erbjöd han
envar, som utan lega ville taga värvning till hans
fännika, att efter kriget bliva hans landbonde och
skulle han sitta på torvan utan avrad i tjugu år.
Fästepenningen för jorden finge väl kvittas mot
städseln och anskaffandet av liveriet, men
släpklädnaden kunde väl knekten själv bekosta, då Arnisius
bjöd honom så goda villkor.

Jorden drog mäktigt och avtalet tycktes dem
icke ovisst då en sådan karl som Hannes Arnisius
skrivit sitt namn med prydliga slängar på papperet