Sida 392

hand som ett tecken att han väntade sin dom.
Larmet i hallen var betydligt och uppbjudande all
sina lungors kraft skrek hon i hans öra:

Jag - har - icke - hört - ett ord. Du -
får - säga det - en - annan - gång - om -
du får - tid -

Han studsade. Tåget hade stannat och han for
hastigt med blicken från fönster till fönster. Han
tog några steg baklänges för att bättre kunna
överblicka hela raden av vagnar. Och där - längst
bort i andra vagnen från lokomotivet - upptäckte
han honom, Karl, den, han väntade och måste
träffa.

Han sade:

Gerda - ett ögonblick! Bara ett ögonblick!