Sida 392

hand som ett tecken att han väntade sin dom.
Larmet i hallen var betydligt och uppbjudande all
sina lungors kraft skrek hon i hans öra:

Jag - har - icke - hört - ett ord. Du -
får - säga det - en - annan - gång - om -
du får - tid -

Han studsade. TÃ¥get hade stannat och han for
hastigt med blicken från fönster till fönster. Han
tog några steg baklänges för att bättre kunna
överblicka hela raden av vagnar. Och där - längst
bort i andra vagnen från lokomotivet - upptäckte
han honom, Karl, den, han väntade och måste
träffa.

Han sade:

Gerda - ett ögonblick! Bara ett ögonblick!