Sida 383

ögonvrån. Sade:

Nej se. Ofantligt roligt. Du vill tala med mig?
Tyvärr omöjligt. Upptagen. Du kan tala med Karl.
Kommer med trettifyran. Ni har hela fem minuter
på er. Adjö. Farväl. Auf wiedersehen!

Vände sig åter till Gerda, men glömde att ta bort
det lilla uttryckslösa leendet, som krampaktigt
hängde sig kvar i mungiporna.

... som sagt, kära Gerda, en ensam människa.
Jag får allt oftare stunder av tomhet och leda.
Arbetet räcker inte längre till att fylla mitt liv -

Gerda avbröt honom; hon sade:

Där har du bäraren.

Äntligen! skrek han till och snurrade runt. Var