Sida 379

Redan tolv och tjugutre. Det är en allvarlig sak,
det här. Jag kommer för sent till färjan. Men det
får jag finna mig i. Det ojämförligt viktigaste är,
att jag får saken ordnad med Gerda. Förbannade
klocka! Det gäller hennes liv och mitt liv. Det
gäller vår lycka. Tolv och tjugufyra. För resten skall
jag hinna. Det var också tusan -

Han kuverterade brevet och slängde det åt
portiern, i det han gav honom adressen. Sprang.
Glömde börsen och den nya mössan på disken,
men det var nu en småsak, åtminstone börsen.
Mössan måste han ha, fann det fördelaktigare att
slinka inom boddörren och rycka till sig ännu en.
Som han var känd, behövdes varken betalning eller
förklaring. Klockan 12.26 störtade han åter in
i banhallen.

Nu var frågan den: stod hon kvar, där han