Alla Böcker

Sida 378

Han Som Hann

Labyrinten

Hjalmar Bergman

fram och tillbaka. Återstod trettiofem minuter att
odelade Àgna Gerda. Gott.

Han sprang tvÀrsöver gatan, fick sina pengar.
Men sÄ var det posten! Hotellet lÄg tvÄ steg
dÀrifrÄn. Han sprang dit. Bredvid hotellet lÄg en
mössaffÀr. Hur underbart vÀl allting samlade sig
kring honom, utbjöd sig sÄ att sÀga pÄ kortast
möjliga tid. TvÄ minuter och han hade sin mössa.
Posten tog lÀngre tid. Den mÄste ögnas igenom.
Ett brev krÀvde omedelbart svar, men det kunde
vara gjort pÄ tvÄ röda minuter. Portiern stod
genast till tjÀnst med papper och kuvert. Han
raspade ned svaret. En rumskypare gled genom
hallen med fackmÀssigt tysta steg, balanserande
en bricka pÄ fingertopparna. SmörgÄsar. Det minde
honom om att han var utsvulten. Han tog sÄ
mÄnga smörgÄsar som rymdes i handen, slÀngde
sin börs pÄ disken och mumlade: Var sÄ god,
tag betalt! SÄ skrev han, sÄ Ät han, sÄ tÀnkte han:


Föregćende Sida - Nästa Sida