Sida 375

någon tid över, kunde han skriva det där brevet till
Gerda. Det där brevet, som borde ha skrivits i
somras, eller ännu hellre i våras. Skulle han
verkligen skriva det i väntsalen? Datera: Väntsalen i
X. den -. Varför inte? Man måste begagna sig av
livets vilopunkter. Man andas ut, man besinnar sig,
man fattar sitt beslut.
Han började i tankarna formulera brevet. Kära
Gerda, som du minns fingo vi aldrig tid -
tillfälle - eller rättare sagt -

Längre kom han icke i konceptet, ty samtidigt
hade han stuckit ut huvudet genom fönstret och
ropat på bärare. Och när tåget saktade farten,
hade han börjat samla ihop sitt pick och pack och
skulle just befordra det vidare genom fönstret, då
han plötsligt på perrongen upptäckte Gerda. Ingen
annan än Gerda, ensam i folkvimlet, stilla, tyst,
lugn - nu som alltid.