Sida 144

"Lille magistern, som känner kreti och pleti, skall
visa mig till Västerrådas kvarter."

Då blev magistern stillsam av lutter förvåning.

"Vad ska brukspatron där att göra?"

Men det var Jörgens hemlighet och ingen annans.
Magistern beskrev vägen och gården och slapp loss.
Siedel fortsatte. Gamla gatan var nu i skymningen
nästan folktom. Han gick försiktigt med släpande
steg, stannade ofta och pustade. På portstenen vid
en av kåkarna satt ett svart litet knyte med röda ben.
Vad kan det vara för en unge, som sitter här ensam
i mörkningen, undrade Jörgen. Han måtte stanna
och höra efter.

"Vad heter du?"

Det var Märta Jansdotter. För skymningens