Sida 117

När Bernhusen passerade hörnet, där gubben
satt, stannade han plötsligt, pekade med biljardkön
på Jörgen och sade halvhögt:

"Arvid, tror du att han sover, le vieux garçon?
Eller, lurar han på oss?"

"Å, han sover," svarade Arvid. "Han sover jämt
nu för tiden. Utom om nätterna, sägs det."

Bernhusen nalkades på tå och granskade käre
svärfar uppmärksamt. Hans läppar åtskildes och
mellan tandraderna stack tungspetsen fram, hos
Bernhusen ett tecken till stark tankeverksamhet.

"Arvid," sade han slutligen, "hur länge kan en
sådan här fet gammal man leva? Inte länge väl?
Ett år? Två? Arvid -- om vi skulle skona honom
i morgon på stämman? Ett år eller två kan väl
Klockeberga hanka sig fram på gubbens maner --"