Sida 349

"Är det jag, som är krögare? Det blir mutters sak
och inte min."

"Ja, då får vi tacka och vara så glada, så glada,"
sjöng klockaren, dansade med lätta steg utför
rådhustrappan.

*

Klockebergakusken hjälpte husbond upp i släden.

"Så ja," sade han, "ett tag till. Upp med
skånken. Så ja. Och vi ska gå på bal? Det är inte med
oss som med andra, husbond, vi bli inte klokare
med åren, vi. Varför stannade vi inte på
Klockeberga? Hade vi inte öl och brännvin och tilltugg?
Nej, tycker någon att det dög. Husbond skulle på
bal. Och jag super mig plakat i Bondstugan. Och
utskämda bli vi båda. I Herrans namn då,
husbond, upp med skånken. Ett tag till. Så ja."