Sida 323

Beväpnade med stavar, saxar och lyktor gjorde
stadsfiskalen och hans vakter aftonrond. Lugnet
tycktes återställt. På torg och gator hördes endast
vinden. Intet stoj, intet skratt, intet larm. Här
och var lyste ett fönster i nedre fönsterraden och
stadsfiskalen försummade icke att sträckt på tå
kasta en sträng, granskande blick in i de upplysta
rummen. Han såg flickor i djup negligé pryda sig
till aftonens assemblé. De hade tusende omsorger
och vredo sig i otaliga ställningar framför spegeln.
De repeterade sina pas, de räckte med utsökt behag
sina händer åt inbillade kavaljerer. Å ämbetets
vägnar knackade han på rutan och ropade:

"Raska på, mamsell! Det får inte bli sent i afton."

Och han gick till nästa fönster, där en
vördnadsvärd borgare läste sin tidning vid sidan av ett
fotshögt krus. Långpipan stod fastlåst mellan knäna