Sida 268

flaskorna, som falla ner i kanalen. För att luta sig fram och
se efter flaskorna råkar han stöda handen med sprutan mot
fönsterkarmen, sprutans glas krossas, Pysens ansikte förvrides
av smärta, han har skurit sig i handen och börjar gråta.

Nu kommer René hastigt fram till honom. Hon blir
förskräckt när hon ser vad han har gjort, är färdig att banna
honom men tycker ännu mer synd om honom, tar fatt på honom
och undersöker handen. Så ser hon upp och en liten våg av
överraskning går över hennes ansikte, avslutas med ett
behärskat igenkännande leende, hon böjer lite på huvudet.

Felix hälsar med glittrande blick. Han skakar skämtsamt
medlidsamt på huvudet och hon reproducerar hans rörelse
och min: ja, inte sant, vilken förskräcklig olyckshändelse.
Så försvinner hon och Pysen ur fönstret.

Felix vänder sig långsamt in mot rummet, försjunken i
tankar som inte ens tycks skingras då Det rymliga hjärtat
i aftonkappa uppenbarar sig för att med en ordström, som