Sida 244

- Känslosam är du då inte, min vackra docka! Är din
syster lika kall så har kanskie stackars Marten haft vissa skäl
att titta djupt i flaskan.

Han reser sig och skyndar vidare. Flickan står kvar, följer
först med blicken den bortskyndande, höjer den så åter mot
fjället med samma uttryck som förr.

På en avsats i berget ligger en kropp utsträckt i snön. Det
är Marten. Han ligger framstupa med armarna utsträckta och
vid huvudet växer en fläck av blod.

Och från klyftan högt över honom hänger en kropp fritt ner,
pendlar sakta. Det är Inez, hon hänger avsvimmad i repet.

Föraren har fått spjärn på den avsats från vilken Inez föll,
han ligger baklänges mot bergväggen och söker att med hela
sin tyngd och muskelkraft motväga tyngden i andra ändan
av repet. Hans krafter äro så gott som uttömda och gång