Sida 242

den besvärlige herrn ganska ilsken även han. Det blir emellertid
ingen annan råd, herr Marten måste ha repet, och fröken
Inez, som har den lösa ändan virad flera varv om livet, måste
veckla upp den.

Hon står på en liten avsats i klippan, bakom henne är ett
bråddjup men hon har dock så pass mycket plats att hon utan
alltför stor svårighet kan lossa linan och låta den lösa ändan
glida ner till herr Mårten. Han når den inte. Det fattas

några fot, han blir upphetsad, han blir ond. Då går hon
längre fram till kanten och böjer sig ned. Linan faller djupare,
det fattas bara en fot men den fattas och Marten blir
ursinnig, han gör en oförsiktig rörelse och utför avsatsen
rutschar en mörk kropp följd av snö och stenar.

Föraren skriker, förbannar, höjer händerna till vädjan eller
tecken men griper plötsligt tag i linan, kastar sig bakåt, tar
spjärn med fötterna.