Sida 712

går åter ut i salen, söker, söker. Plötsligt lägger han ifrån sig
instrumentet och går hastigt ut i foyern där Lisbet och
impressarion föra ett lågmält, oroligt, från hennes sida nästan,
ångestfullt samtal. De upptäcka honom icke genast, han får
tid att uppfatta denna air av konspiration. Hans
misstänksamhet stegras. Han vill inte spela förrän han träffat Sibyl. Då
stramar impressarion upp sig - kanske mest för att hindra
en bekännelse från Lisbet, och säger:

- Du har givit mig ditt hedersord och jag har givit dig
mitt. Få se vem som sviker! Du kan omöjligt se Sibyl där
hon sitter. Men hon hör din fiol och det är ju huvudsaken.

Ovillig men kuvad återvänder Jules in på estraden där
kapellmästaren sitter och torkar ångestsvetten med en
jättenäsduk. Konserten kan börja...

Den har väckt livligaste intresse hos stadens upper ten som
sänt sina mest representativa medlemmar till konsertsalen.
Men det finns även en del småfolk som livligt intressera sig