Sida 710

vänder hon isig sakta på sidan, döljer ansiktet i kudden.
Lisbet låter sin hand långsamt glida över hennes huvud. En
tyst bön om förlåtelse, omöjlig att uttala.

Reklamen arbetar med ljuseffekter och tryckpressar. Den
stora dagen är inne. Utanför konsertsalens entré hålla bilarna
en förberedande kakafonisk konsert. Vid artistingången bildar

man häck. Bilen med konsertgivaren kommer men man ser
inte mycket av honom, bans hustru och impressario, ser inte
stort mer än en böljande rörelse i folkmassan. Plötsligt blir
rörelsen våldsam på en särskild punkt. Någon har ropat:
Straffånge! Tukthushjon! - Det är en starkt berusad individ,
en sluskig person med stora slokande mustascher. Folkmassan
vill ta honom om hand och lära honom lite folkvett. Men nu
tränger den store konstnären själv in i den hotfulla gruppen.
Man drar sig åt sidan och Jules räddar sin gamle antagonist
in i entrén. Fru Lisbet och impressarion byta oroliga blickar.
Jules utfrågar herr Wunderlich. Lyckligtvis nalkas hans rus
kolapsen. Där han sitter nedsjunken i portierlogen stirrar han