Sida 703

baklänges om han tar ett steg emot henne. Och herr
Wunderlich gråter och säger:

- Hon talar jämt om er och om herr Jules. Ack ja, den som
finge höra honom än en gång...

Fru Lisbet avbryter hans svada i det hon ger honom en
sedel. Hon säger:

- Hälsa henne att jag kommer i eftermiddag. Så lämnar
hon hastigt slusken, som griper efter henne för att kyssa
hennes hand. Hon stiger in i ett rum utanför salongen där
hon möter de båda förargade herrarna, som äntligen sluppit
från leken. De vill ta avsked men Lisbet håller dem tillbaka.
Hon har fått något att tänka på som vållar henne stort bryderi.
Hon framlägger saken för herrarna som först tvivlande men
därpå alltmera entusiastiskt sluta sig till hennes plan. Själv är
hon knappast lika entusiastisk, snarare tvehågsen. Och hon
säger: