Sida 695

han då och då rådfrågar - antagligen en adress. Nu stannar
han vid ett trädgårdsgaller och kikar in. Trädgården är mycket
prydlig men de enda levande varelser han kan upptäcka är en
cirka treårig flicka som leker med en stor hund. Det vill säga
hunden leker inte, han sitter bara och hänger med huvudet,



lapar solsken. Han är alltför lastgammal att leka. Herr
Wunderlich lockar på honom. Hunden vänder huvudet mot honom,
Wunderlich lockar ännu mer. Då tar flickan hunden vid
halsbandet och drar honom bort till gallret. Herr Wunderlich
klappar hunden, han klappar också flickan men helt skyggt
och drar hastigt tillbaka handen när nu en tjänsteflicka
kommer ut på trappan och ropar på tösen. Herr Wunderlich
spärrar upp ögonen. Han tycker sig i flickan igenkänna en av
sina forna elever.

Så går han långsamt vidare och stannar vid villans port.
Han granskar än en gång papperet och numret. Han ämnar