Sida 668

Stradivarius, bara därför att hans husbonde råkat hamna i kurran.

Herr Wunderlich visar vad karl han är och tredubblar
beloppet. Så fortlöper striden på övligt sätt. Skräddargruppen
blir allt oroligare och han själv flaxar som en tätting mellan
auktionsbordet och sina komittenter som med ve och ångest
och alltmera tvehågsna lossa på pungen. Äntligen slår
skräddaren ett stort slag och bjuder femtio riksdaler. Triumferande
knyter han näven framför herr Wunderlich, men den
orubblige spekulanten dubblar.

Skräddargruppen har alltså förlorat. De gamla damerna
rafsa åt sig sina slantar och fly för att ej frestas till
vansinniga utgifter. Själve skräddarn flyr, om ock med vrede
i hjärtat. Kvar bli blott Sibyl och Lisbet. Den senare säger
till den förra:

- Tror du vi kan skrapa ihop femtio lock på våra oäkta
juveler? Bjud honom i så fall det och resten i pussar! Han
är ju tokig i dig!