Sida 425

glass på en liten bricka. Hans Höghet smakar helt lite på
glassen och viskar några förstulna ord till tjänaren, som lika
förstulet med en bugning antyder att han förstått.

Av allt att döma har Merethe således stigit par aspera ad
astra och inte mindre väl har det naturligtvis gått hennes
Impressario. Han sitter i sitt eleganta arbetsrum och sorterar
helt makligt sin post, då betjänten lämnar honom ett visitkort.
Han kastar en flyktig blick på kortet och blir lätt förvånad:

- Hå kors, låter den där konstige gynnaren se sig igen?
Han småler en smula ironiskt. Den tid är längesedan förbi
då han behövde fjäska för en så obetydlig herre som doktor
Fels. Dock för gammal bekantskaps skull tar han naturligtvis
emot honom.

Doktor Fels stiger in i rummet. Han är mycket korrekt,
mycket avmätt och han behöver sannerligen vara det för att
inte förgå sig mot herr Impressarion, som väcker allt annat
än sympatiska känslor hos honom.