Sida 387

Den gamla damen står alltjämt bredvid den Blinde,
skälvande av sinnesrörelse. Hon tar honom i armen, rister honom
och viskar:

- För Guds skull, människa, stoppa på er pengarna! Han
gav er en hel hundralapp.

Nu är det den Blindes tur att skälva av sinnesrörelse. Han
trevar i hatten och finner bland de små slantarna den stora
sedeln. Gumman hjälper honom att hålla i fiolen medan han
sätter på sig sin hatt och stoppar pengarna först i börsen och
så i fickan. Den snälla gamla damen erbjuder sig att följa med
honom hem. De snedda över gatan och passera soutenören,
som med låtsad liknöjdhet, men med ögonen glittrande av
spänd förväntan, långsamt följer efter dem.

På bakgårdens balkong, ett stycke från Merethes fönster
står i en öppen dörr en fet, medelålders man med grovt och
simpelt utseende. Han är i skjortärmarna och tycks nyss ha
stigit upp från sin middagslur. Framför honom står Megäran