Sida 336

den cigarrettrökhostande halunkern ty hennes uppmärksamhet
har fästs vid det gräl, som nu öppet har utbrutit mellan de båda
kvinnorna vid pumpen. Den vidriga kärringen har lagt beslag
på ett klädesplagg, som tillhör fru Inger, Merethes mor, och
hur beskedlig den goda gamla frun är, måste hon dock
protestera. Men hennes protester mötas av sådana grovheter att
hon skyggt drar sig tillbaka.

Då ingriper Merethe. Spröd och liten är hon, ett rö bredvid
den kraftiga kärringen men hon är inte rädd av sig. Hon
sätter händerna i sidorna och ger svar på tal, hon griper i
det omtvistade plagget och i trots av att den förskräckta
modern bakifrån söker övertyga henne om stridens lönlöshet
är hon alls inte sinnad att ge tappt.

Plötsligt blir det ett stillestånd. Merethes tag slappnar, hon
vänder sig långsamt mot det öppna fönstret, hon ler helt svagt
och dock lyckligt, hon sänker blicken, hon lyssnar. Gumman
är inte sen att begagna sig av hennes sinnesfrånvaro för att
definitivt lägga beslag på plagget.