Sida 332

En av de spelande pojkarna ska tända en cigarrett, varvid
soutenören och den andre passa på att göra varandra ett
meddelande. Pojken råkar emellertid titta upp och varsnar
samförståndet. Ursinnig kastar han sig över sin motspelare
och de tumla runt på gården. Soutenören finner sin förlustelse
häri och samtidigt tillfälle att snappa åt sig några slantar som
ligger på låren.

Vid soptunnan står en utmärglad kärring i lumpor på huk
och letar efter skulor och i porten kommer en tiggare,
ledande en liten flicka vid handen. Han slår sig ner på en:
lår i närheten av soptunnan och börjar räkna sina slantar,
under det att flickan liksom kärringen börjar leta efter skulor
och väcker härigenom den gamlas vrede. Hon rister flickan
och håller henne i ett kloliknande grepp. Flickan sliter sig lös,
störtar gråtande bort till gubben och mellan de båda gamla
uppstår en mustig ordväxling. Gumman får sista ordet men
gubben sätter en butelj som utropstecken över sin mun, och
då flickan alltjämt gråter vill han skänka henne samma
förträffliga tröst. Flickan vill inte, men vänligt trugande för