Sida 330

KÄRLEKEN OCH DÖDEN

I.

Fönstret till herr Wunderwalds balettskola står på vid
gavel. Det är beläget på nedre botten vid en bakgård i en
storstads fattigkvarter. Rummet är skumt och i skumrasket
står en ung man mellan 25 och 30 år. Hans dräkt är sliten
men snygg och med en viss touche som antyder konstnärens
smak utan att på något sätt löjligt bryta mot det borgerliga.
Han står böjd över sin fiol, som han med smeksamma händer
stämmer. Nu går han fram till fönstret så att han blir fullt
belyst, stryker med fingrarna över de stämda strängarna, lyfter
huvudet och låter solskenet falla över ansiktet, stirrar mot
solen med blinda ögon.

Ett stycke från fönstret på en lår sitter två halvstora
ligapojkar inbegripna i ett livligt hasardspel. En tredje ser på och
som åskådare fungerar även en tjuguårig slyngel av