Sida 92

Sven och Elsa hoppa ur för att undersöka skadan.
Gycklaren och pudlarna ha krupit ner på vagnens botten. Sven

förklarar skadan för irreparabel, spänner hästarna från vagnen,
hjälper Elsa upp på den ena och svingar sig själv upp på
den andra, fortsätta i karriär.

Gycklaren står upprätt i vagnen, lustig min. Han ger
pudlarna en befallning, de hoppa ur och störta efter de
bortridande.

De rida längs en bergkam. Deras gestalter framträda i
relief mot den svagt månbelysta himlen. Bredvid hästarnas
silhuetter teckna sig nu även hundarnas.

De komma ner till början av byn. Husen ligga sovande,
stilla. De sitta av i början av bygatan. Sven stannar hos
hästarna. Elsa skyndar vidare.