Sida 85

- Doktor Lucio Ferro!

Sven gör en ivrig, jakande åtbörd, de tre läkarna ställa
sig, rörande eniga, på en linje för att hindra konkurrenten.

Gycklaren in, hälsar Sven, lägger ifrån sig hatten, tar
långsamt av sig glasögonen tar några steg fram mot sina
förmenta kolleger, lägger armarna i kors över bröstet och
betraktar dem med överlägset lugn. De söka förgäves möta
hans blick, krympa ihop som strykrädda hundar och loma
efter en kort inre strid ut genom dörren, tripp, trapp, trull!

Gycklaren stiger fram till bädden, lägger handen på Elsas
bröst, tankfull min, som så småningom lyses upp av ett
litet löje. Sven ser oroligt spörjande på honom. Gycklaren
vänder sig till honom och säger:

- Mina ärade kolleger ha begått ett litet misstag.
Patienten lider helt enkelt av - dåligt samvete! I sista stadiet.
Lämna mig ensam med patienten och ni kan vara fullkomligt