Sida 808

markisen och hans markisinna. Det gäller den omtalade
hemgiften, som äntligen, utbetalas, eftersom de båda unga nu
verkligen försonats. Jean och Hortense inta en så att säga
officiell hållning till frågan. Under nuvarande förhållande
intresserar dem saken obetydligt i och för sig. Å andra sidan
kunna de inte ge uttryck åt sina verkliga känslor. Notarien
överlämnar slutligen affärspapperen i ett konvolut till Jean
i det han viskar med ett himlasött leende:

- Vad sa jag, herr markis? Kärleken försonar allt!

Utanför på gatan står Robert och ger sin vackra bukett en
sista touche. Han går tveksam fram mot porten i det han
vid varje fönster stannar ett kort ögonblick som för att speja.
I hans uppträdande ligger något skälmaktigt mystiskt, som hos
den där förbereder någon liten lustig överraskning. Just när
han kommer i närheten av porten öppnas den, och madame
Ponson och notarien lämna huset. De gå pratande förbi
Robert, men lägga inte märke till trädgårdsmästaren, som är
skymd av sin jättebukett.