Sida 804

hand, båda i aftondräkt och Jean klädd i handskar. Båda
förefalla lyckliga och glada, och kvällen skulle säkert ha
avlupit utan komplikationer om inte Hortense plötsligt upptäckt
handskarna. Hon skämtar och gäckas med honom - har han
blivit så disträ efter sin hjältemodiga handling att han glömt
ta av sig handskarna? Hennes gäckeri gör honom brydd.

Han ger den serverande Marcel en hastig blick. Marcel
rycker på axlarna - que faire? Det blir ingen annan
möjlighet kvar än att ta av dem. Hortense följer hans rörelse med
blicken. Så sträcker hon impulsivt sina händer tvärsöver
bordet mot den älskade. Han tar dem - och därmed är den
falske markisen röjd. Återstår ingenting annat än full
bekännelse. Enkelt och rättframt berättar han vad som måste
berättas och slutar med att säga:

- Så är det! - Alls ingen markis, madame, bara hans
halvbror, en fattig bonde. Att det är sant kunna mina händer
bäst intyga.