Sida 778

Ur askan i elden. Från notarien till svärmodern, från
svärmodern till hustrun! Jean svettas och uttalar en bestämd
förmodan att hans hustru aldrig kan förlåta honom. Något
blidkad av denna ödmjukhet lovar den gamla att medla och den
beskedlige notarien, som med växande deltagande iakttagit
hans sinnesrörelse, griper nu hjärtevarmt kraftigt hans hand
och säger strålande trovisst:

- Var vid gott mod, unge man. Kärleken försonar allt!

Trots sina instruktioner nyss till Jean, måste Marcel nu
själv stryka svetten ur pannan.


Unga markisinnan har mottagning, damer och herrar ur
societeten. Inte längre det uppsluppna sällskap som Bob en
gång dragit in i huset, utan stillsamt och tråkigt folk, Coubert
stegrar sig värre än gamle Grålle inför döden! Han vill
åtminstone vänta att möta sin hustru tills gästerna gått. Men