Sida 737

sensationer. Stödd på sin väns skuldra går han därifrån.

Fantomen besöker åter lilla markisinnan där hon ligger och
slumrar, halvt drunknad i den väldiga empiresängens
kuddhav. Den oemotståndlige nalkas henne i sin förklarade gestalt,
men ack, blott en fantom, som svinner då ögonen öppnas.

Ty den verklige markisen ligger som bäst bland andra
gestalter på ottomaner i ett halvdunkelt rum. En man med
lång hårpiska och lykta i handen vaggar omkring och sköter
de sovandes och halvsovandes pipor. Han lyser på ett ansikte
- det är majorens. Han lyser på näste man - det är den
sovande markisen, som kastar sig av och an i en mardröm. Och

hårpiskemannen går vidare. Så stannar han, har upptäckt
någonting på golvet. Han lyser på tingesten med lyktan. Det
är en nyckel i empire. Han tar den och stoppar den på sig.


Markisens vänner försumma inte vänskapens bud i fråga om